Bakom namnet Tove Eklund leder spåret oftast till Tove Ekelund, forskaren och författaren vid Karlstads universitet. För mig är hon framför allt en facklitterär författare som rör sig mellan dyslexi, särskild begåvning och logopedi, alltså ämnen där teori måste gå att använda i praktiken. I den här genomgången reder jag ut vem hon är, vilka böcker som är viktigast och varför hennes texter har fått ett tydligt genomslag i skola och elevhälsa.
Här är kärnan i hennes författarskap
- Hon skriver främst facklitteratur, inte skönlitteratur.
- Hennes kärnområden är dyslexi, särskild begåvning och twice-exceptionality.
- De viktigaste utgåvorna ligger mellan 2020 och 2024, och forskningen fortsätter in i 2025.
- Styrkan ligger i att hon gör komplexa frågor användbara för lärare, logopeder och föräldrar.
- Den bästa startpunkten är oftast Om dyslexi om du vill förstå grunden, eller 2e-boken om du möter mer sammansatta behov.
Varför namnet dyker upp i svensk facklitteratur
Jag skulle placera henne i facklitteraturens praktiska gren. Hon skriver inte för att bygga fiktion, utan för att förklara hur läsning, språk och begåvning faktiskt fungerar när verkligheten är mer komplicerad än en diagnosruta.
Hon kommer från en ovanligt bred yrkesbas: logoped, lärare och specialpedagog, med forskning som förankring. Det är den kombinationen som gör att hon skriver som hon gör.
Det gör att hennes namn framför allt dyker upp i sammanhang där någon behöver svar som går att använda: i klassrummet, i elevhälsan eller i ett samtal med vårdnadshavare. Det är också därför hennes böcker blir relevanta långt utanför den rena utbildningsvärlden.
Jag tycker att det är viktigt att se den här skillnaden, eftersom läsaren då inte letar efter en traditionell författarprofil utan efter en specialist som skriver för att påverka vardagsbeslut. Det är där hennes författarskap blir intressant, och det syns tydligast när man tittar på böckerna.
Böckerna som visar vad hon skriver om
Hennes boklista är kort nog att överblicka, men tillräckligt tydlig för att visa vilken typ av kunskapsarbete hon faktiskt gör. Jag ser tre tydliga spår.
| Bok | Utgivning | Vad läsaren får | Varför den spelar roll |
|---|---|---|---|
| En logopeds 10 tips till en bättre röst | 2020 | Praktiska övningar för röstträning, med 40 övningar och digitalt material via QR-koder | Viktig för yrken där rösten är ett arbetsverktyg |
| Om dyslexi: Läs-, skriv- och språksvårigheter | 2023 | En bred och uppdaterad introduktion till dyslexi, diagnostik och kopplingen till språkstörning | Bra startpunkt för skola, studenter och föräldrar |
| Särskild begåvning och twice-exceptionality: Inkluderande undervisning och pedagogisk differentiering | 2024 | Aktuell forskning på 148 sidor med handfasta förslag för inkluderande och differentierad undervisning | Tar upp elever som både har styrkor och stödbehov |
Det jag läser ut av den här raden av böcker är en tydlig röd tråd: hon skriver inte om ämnena som isolerade öar, utan om hur svårigheter och styrkor påverkar varandra. Det är också därför hon känns ovanligt relevant 2026. Nästa steg är att se varför texterna fungerar så bra i praktiken.
Därför fungerar hennes texter i praktiken
Det som gör Ekelunds böcker användbara är kombinationen av forskning, yrkeserfarenhet och tydlighet. Hon skriver som någon som har sett hur teorin landar i vardagen, inte som någon som nöjer sig med att beskriva modellen på ett avstånd.
- Hon kombinerar flera yrkesroller. Forskare, logoped, lärare och specialpedagog ger ett perspektiv som är ovanligt brett utan att bli spretigt.
- Hon är konkret. Istället för att stanna vid definitioner går hon ofta vidare till vad man faktiskt kan göra i undervisning eller utredning.
- Hon förenklar inte bort komplexiteten. Det är viktigt, eftersom många elever inte passar snyggt i en enda kategori.
- Hon skriver för beslutssituationer. Texterna hjälper när man behöver välja stöd, inte bara när man vill förstå ett begrepp.
De vanligaste feltolkningarna är ganska enkla att se: stark läsförståelse tolkas som att dyslexi inte finns, och hög begåvning tolkas som att stöd inte behövs. Eklunds texter är nyttiga just för att de bryter den logiken.
Samtidigt finns en gräns här: hennes råd är starka, men de är inte universella. Effekten beror på ålder, kontext, resurser och på om man faktiskt har rätt bild av elevens svårigheter. Det är just därför nästa del av texten handlar om de begrepp som återkommer genom hennes arbete.
Begreppen som bär resonemanget
Dold dyslexi
Det här är ett av de viktigaste spåren i hennes forskning. Tanken är att en elev kan ha tydliga avkodningssvårigheter samtidigt som läsförståelsen eller det allmänna språkbruket ser förvånansvärt starkt ut. Då finns risken att svårigheterna maskeras länge, särskilt om eleven också är begåvad eller kompensatoriskt stark på andra områden.
För mig är poängen inte själva etiketten, utan konsekvensen: om man missar dyslexin i tid blir stödet för sent eller felriktat. Det är en praktisk fråga, inte bara en diagnostisk.
Twice-exceptionality
Twice-exceptionality, ofta förkortat 2e, betyder att samma elev både har särskild begåvning och en eller flera funktionsnedsättningar. Det kan låta som en specialistterm, men den beskriver en verklig skolsvårighet: styrkan och hindret kan samexistera och dra åt olika håll samtidigt.
Det är här många förenklade bilder faller. En elev med höga prestationer kan ändå behöva omfattande stöd, och en elev med en diagnos kan samtidigt vara långt före i tänkande, problemlösning eller kreativitet. Om man inte ser båda sidorna blir undervisningen lätt för låg, för hög eller bara fel.
Läs också: Andrev Walden - Varför "Jävla karlar" blev en succé?
Differentierad undervisning
Det här är kanske det mest användbara begreppet för den som faktiskt jobbar i skolan. Differentierad undervisning handlar om att anpassa innehåll, arbetssätt, tempo och stöd efter olika behov, i stället för att behandla alla som om de vore lika på varje punkt.
Jag läser hennes böcker som en påminnelse om att differentiering inte är extra pynt, utan ofta den enda rimliga vägen när elevgruppen spänner från tydliga svårigheter till mycket hög potential. När de tre begreppen väl sitter blir det också lättare att välja rätt bok för rätt situation.
Så skulle jag välja rätt bok beroende på behov
Om du bara vill komma igång skulle jag tänka så här:
- För en bred grund om läs- och skrivsvårigheter är Om dyslexi det mest logiska valet. Den fungerar som orientering för både skolpersonal och andra som behöver en stabil överblick.
- För en mer komplex elevbild är boken om särskild begåvning och twice-exceptionality mer träffsäker. Den passar när problemet inte är att eleven saknar potential, utan att potentialen och svårigheterna krockar.
- För yrkespersoner som använder rösten mycket är En logopeds 10 tips till en bättre röst det mest praktiska spåret. Den är smalare, men också mycket konkret.
Jag skulle själv börja med Om dyslexi om jag behövde förstå fältet snabbt, och sedan gå vidare till 2e-boken när bilden blir mer nyanserad. Det är ett bättre sätt att läsa henne än att hoppa rakt in i den mest specialiserade titeln utan kontext. Och just den här utvecklingen säger en del om varför hennes namn fortfarande är relevant.
Det som gör henne relevant också i 2026
På universitets profilsida listas en 2025-studie om hur särskild begåvning och dyslexi kan maskera varandra i tester och skolpraktik. Det visar att området inte är avklarat, utan fortfarande utvecklas, och att hennes arbete ligger nära en pågående diskussion om hur skolan faktiskt upptäcker elever med dubbla behov.
- Hon skriver i ett område där teori och praktik möts på riktigt.
- Hon gör specialpedagogik läsbar utan att göra den ytlig.
- Hon visar att starka elever också kan behöva stöd, ibland mer än man först tror.
För mig är det därför inte bara en fråga om en författare med några fackböcker i ryggen, utan om en röst som hjälper läsaren förstå hur svensk specialpedagogisk litteratur ser ut när den är som mest användbar. Om du vill följa ett namn som faktiskt säger något om vart området är på väg, är det här ett av dem.
